att vara på ett visst vis inför ett speciellt klienterier av vänner… det gör mig piisst!! Jag fixar det inte.. det bubblar ur öronen o jag kan inte hålla käft.. jag har fått rådet flera gånger i mitt liv att jag borde dämpa mig, hålla tillbaka,.. men det går bara inte.. detta är jag.. jag accepterar inte allt.. men problemet ligger oftast i den motsatta parten.. dom fixar inte det!! eller så är dom så rädda att fasaden dom bygger upp inför sina vänner ska rasa.. Då är det lättast att tro att bristerna ligger hos mig, att jag inte kan hålla tyst.. skriker(får jag höra ofta, men jag höjer rösten när jag blir upprörd o det är inget jag kan hjälpa tyvärr). Att jag inleder dessa livliga diskussioner inför folk får jag ofta höra att jag kanske borde ta innanför låsta dörrar.. men varför??? varöfr är det okej att bete sig hursomheslt.. utan att få höra om konsekvenserna?? Varför är det okej att vara en macho,med kaxig attityd utåt.. när inte jag får säga min åsikt om saken.. Så stå för vem ni är.. o framförallt.. fundera på varför en partner till nån ni känner, beter sig som den gör offentligt.. Är det verkligen den som öppnar munnen o inte tystar.. som gör det stora ”felet”..
Jag är den jag är… och tro mig.. jag har försökt.. både tysta mig själv.. nästan viska fram min åsikt, för att det framställs som att jag gör fel, för att jag har känslor som jag inte håller inne med. Ni behöver inte påminna mig om att jag är högljudd o tar mkt plats.. jag vet det.. men detä r inte ett medvetet val om ni tror det.. jag är sån här.. inget jag kan göra något åt… Jag tänker inte längre be om ursäkt för det… det har jag gjort i heeela mitt liv.. inför alla! Slut med det nu!!
jag lovar.. jag har många ggr hållt mig undan.. försökt att vara en grå mus.. för det gillas inte att en tjej pratar högt.. skrattar i falsett.. o framför allt gillar att prata mkt.. ja.. jag pratar mkt.. o jag gillar att prata om allt.. är det så fel?? Jag frågar er… ärdet så fel???